Jag tänkte berätta för dig om en kärlek som inga gränser har, om en kärlek som är lika för alla. Skillnaden gör du själv om du inte tar emot den.
Kärleken vandrar vid din sida och söker en dörr in till ditt hjärta.
Den bryter inte upp några stängda portar men väntar på att du skall öppna.
Den har suttit där länge, rört sig omkring dig sökt din uppmärksamhet men du vågar inte öppna, därför att du inte vet vem kärleken är.
Du är rädd därför att kärleken förvandlar dig,
den tränger sig så djupt in i ditt väsen så att du uppgår i den.
Du blir ett med den och börjar vandringen i den.
Kärleken går omkring, söker ditt ögonpar att fästa sin blick i, att dela sitt liv med.
När du en gång mött den blicken och mist ditt liv i den,
vet du vad kärleken är.

Jag var rädd för kärleken innan jag mötte den, innan den drog mig ut till havet där jag föddes på nytt och där min skugga fylldes av Hans ljus.