Hatets demoner
färdas över haven
tömmer sitt gift
och ropar ut sin lögn
ekot har nått oss
klockans visare
står darrande
för andedräkten
ur din mun
där paddor
översvämmar haven
ekot ifrån världens altare
har ropat länge
medan världen ligger
blödande och stum
Nu slår den åter
sina tunga slag
Och bergen skälver
Till uppbrott ut ur tiden
sänder Han
som svärdet har
ridande
Sakarjas hästar
in i striden
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar