Sidor

tisdag 4 januari 2011

Gränslöst



januari 2011
Gränslöst
av Gita

Det kan gå troll i det mesta men idag tänker jag nöja mej med att berätta om hur det kan gå troll i ord.
Trollen kommer inte fram av sej själva som i sagorna utan tvingas fram enligt en förutbestämd och noga utarbetad strategi i avsikt att förvirra lyssnarna och därefter sakta men säkert förvränga fakta till oigenkännlighet.

Har ni hört uttrycket ’1967-års gränser ’ när det gäller konflikten mellan Israel och palestinierna?
Förmodligen har ni inte kunnat undgå denna klyscha.
Ett gott råd – glöm den snabbt för en sådan gräns existerar inte.

Nu säger förstås vän av ordning att hög som låg pratar ju om ’1967-års gränser’ så då måste de väl finnas?
Obama, Clinton, Abbas och Bildt – alla frossar de i uttrycket ’1967-års gränser’.
Vem är då lilla jag som säger att hela bunten har fel?
Ja, säg det...

Varför håller de då på att älta denna helt galna benämning?
Av flera orsaker.
För den icke påläste kan det handla om slentrian - man bara upprepar vad man hört andra säga utan vidare efterforskningar.
Det kan också bero på ett medvetet inhamrande av en tvivelaktig företeelse för att därigenom förbereda marken för en ännu mera tvivelaktig kupp.
Orsakerna kan vara många men de gör inte denna ”gräns” mer till gräns än att skogsbrynet skulle vara gränsen mellan bondens åkrar och trollens hemvister.

Vad hände egentligen år 1967?
Krigets vindar slängdes åter igen i ansiktet på israelerna som inte hade annat val än att stå upp till sitt försvar.
När arabstyrkorna från fem länder förstod att de var på väg ut så hamrade FN ut ett stilleståndsavtal för att få ett slut på striderna.
En stilleståndslinje hade skapats.
Vilka fanns då på andra sidan stilleståndslinjen – jo jordanierna som mellan 1948 till 1967 ockuperade Västbanken.
Kan någon klok person berätta hur idag folk kan påstå att denna Västbank plötsligt skulle tillhöra några andra än de som befann sej där när vapenvilan inleddes?
Jordanierna har plötsligt förvandlats till palestinier... som till råga på allt påstår sej ha rättigheter på Västbanken.
Kan detta fenomen möjligen täckas av ett uttryck som --- megametamorfos?

Nu till FN-resolutionen 242 där det bl.a. står att Israel ska lämna tillbaka land i utbyte mot säkra och erkända gränser och där parterna därefter förväntas leva i frid och fred med varandra ’for ever more’.
Dessa företeelser är så intimt förbundna till varandra och ingen kan kräva att Israel överger landområden om detta inte sker i utbyte mot fred, säkerhet och erkännande.
Vet ni förresten att ordet palestinier överhuvudtaget inte är omnämnt i resolution 242 – de är ett betydligt senare påfund.
Följdaktligen ger resolutionen heller inga som helst politiska rättigheter till palestinierna i dessa områden.
Detta är en av de viktigaste lärdomarna vi måste ta till oss av FN’s resolution 242.

’1967’års gräns’ är alltså endast en militär stilleståndslinje som inte har några förutsättningar att fungera som gräns och det var heller aldrig avsikten.
I stilleståndsavtalet med Jordanien heter det i artikel 2 att "the Jordanians explicitly specified that the agreement did not compromise any future territorial claims of the parties, since it had been dictated exclusively by military considerations".
Det finns fler relevant citat av folk som var med och skapade denna resolution men det kan ni själva lätt googla fram.
’1967 års gräns’ är helt enkelt det ställe ute i grönskan där de militära styrkorna stannade i stället för att fortsätta att puckla på varandra.
En gräns skulle i vanlig god ordning förhandlas fram mellan parterna.

Idag har denna gröna linje blivit helig för många och hade inte araberna varit lika styvnackade 1948 som de är än idag kunde de sedan dess varit i besittning av allt detta och himlen därtill.
Då lade FN hela det nu omtvistade området framför deras fötter och de hade bara att säga ja tack.
De valde i stället sin långa och ganska småtrista serie av nej-deklarationer som de för övrigt fortssätter med än idag.
Nu orkar de inte ens pallra sej fram till förhandlingsbordet men förväntar sej trots det att stekta sparvar ska ramla ner som på beställning.
Som grädde på moset får de draghjälp av dessa nyttiga idioter som envisas med att kalla en linje ute i spenaten för gräns.

Det börjar nu bli ganska länge sedan som ordningsreglerna fastställdes för fredsskapande i området men eftersom genvägar oftast är senvägar gör vi väl i att ta reda på vad som var de verkliga intentionerna när stilleståndsavtalet och resolutionen för fredsskapande skrevs.
Om vi sviker här banar vi väg för varje liten förståsigpåare att leverera sin egen tolkning som då naturligtvis endast speglar denne förståsigpåares egen personliga dröm eller mardröm.

Läs även andra bloggares åsikter om '1967-års gränser', Israel, palestinier, Obama, Clinton, Abbas, Bildt, FN-resolution 242, Jordanien, ...
Upplagd av Gita kl. 13:14 0 kommentarer
Etiketter: '1967-års gränser', Abbas, Bildt, Clinton, FN-resolution 242, Israel, Jordanien, Obama, palestinier

Upplagd av Gita kl. 13:14 0 kommentarer

Etiketter: '1967-års gränser', Abbas, Bildt, Clinton, FN-resolution 242, Israel, Jordanien, Obama, palestinier

6 kommentarer:

  1. Gita, du är så bra så jag ville visa dig här på min blogg

    SvaraRadera
  2. Gita,
    Instämmer, jag kom just in till Kid och fick läsa det du skrivit. Du är toppen.Håll fanan högt. God bless you! Jag som skriver är Marianne Boo.
    Vi möttes i somras, det var roligt!

    SvaraRadera
  3. Hej gullepluttungar –
    Får man skriva så på denna ärevördiga blogg? Om inte så får jag väl kalla er systrar. Gullepluttungarsystrar.
    Tack för de värmande orden som gör mej så där alldeles rysligt sprittande glad mitt i all bedrövelse att sådana skriverier ska behövas.
    När motvinden blir för stark får vi greppa Kids träd lite extra som tjejen på signaturbilden gör.

    Klart jag kommer ihåg dej Marianne – Bosan och ditt ’Seven O’clock Tea’. En trivsammare vana får man leta efter. Hoppas allt är bra både med dej och med Marianne tvärs över gräsmattan. Kid får jag ju lite rapporter av både nu och då.
    Hoppas vi alla har möjlighet att träffas igen – inte minst för detta ’Seven O’clock Tea’......
    Kramisar till er alla!

    SvaraRadera
  4. Gita,
    Ett gullepluttesvar från denna "ärevördiga blogg"
    Du tog väl inte illa upp för att jag la in dig på första sidan utan att fråga? Jag tyckte det var dags. Din älskade broder borde ju ligga där för jämnan men du vet ju att jag är lite blyg så.
    Det finns så många enormt begåvade bloggare.
    på gång så jag tror att vi kommer att övervinna all ondska som vill ta över. Det går aldrig Gita, kom ihåg det, vi har med en som är starkare att göra.
    Har du kollat Godspeople, duger engelskan??

    SvaraRadera
  5. Mycket bra text. Hur ska vi få folk att öppna ögonen och förstå?

    SvaraRadera
  6. imse, hej igen, roligt att återse dig här, välkommen.
    Visst är hon bra, Gita, vi får bara heja på med våra hurrarop, åtminstone jag, jag har inte alls samma kunskap som hon. Men kanske har jag något annat att bidra med, och även du Imse
    Här gäller det att ta "kallelsen" på allvar

    SvaraRadera